Jobbigast 2015

Vad var jobbigast 2015? Innan jag tittade på siffrorna skulle topp 3 vara: 1. Växjötrampet 2. Bolmenrunt 3. Östgötaloppet. Tre lopp där jag tog alldeles för mycket vind.

Om man tittar på watten har jag 6 pass med över 300 NP och 6 precis under 300. Då är prologer inte medräknade och jag har inga watt från tempopassen.

  1. 320NP 1/5 JKPG cup Huskvarna 51 min. Försökte hänga med Robocop i utbrytning.
  2. 310NP 23/6 JCK träning 1h3min. Regn och 5 varv på Axamo loop
  3. 308NP 29/8 Svanesund GP 38 min. Låg i svansen på klungan.
  4. 307NP 12/4 Östgötaloppet. 2h7min. Attackerade, avhängd och kämpade mig tillbaka i hårda vindar.
  5. 306NP 21/4 JKPG cup Taberg. 1h36min. Avhängd, kämpade mig tillbaka, attackerade och dog.
  6. 304NP 25/4 Hammarö GP 57 min. En av årets största besvikelser. Här skulle jag ha varit med långt fram.
  7. 298NP 3/6 JCK timrekord 1h1min. 38 varv på JCK´s GP varv
  8. 297NP 17/5 JKPG cup Visingsö 1h9min. Kantvind deluxe.
  9. 296NP 7/7 U6 etapp 2 2h46min. Lång utbrytning och seger.
  10. 295NP 30/8 Svanesund linje 2h41min. Lång utbrytning upphunnen med 8km kvar.
  11. 294NP 12/9 Ronde van Sexdrega 2h13min. 5 man loss länge.
  12. 291NP 16/4 JCK träning 1h28min. Klassisk bratteborgare

Topp 3 20 min power.

  1. 321 watt uppför Sa battlia sista dagen på Mallorca.
  2. 316 watt uppför San Salvador under ett 216km distanspass på mallorca.
  3. 313 watt när jag försökte jaga ifatt klungan på Tre berg.

 

Annons

Ännu en ny CX

När jag skulle köpa ny cross hade jag tre att välja på. Jag hade helst köpt den dyraste som var en Cannondale men det blev den billigaste som är en focus.

Jag är jättenöjd med focusen och det var billigare än jag hade planerat men så hittade Öster cykel en stor spricka i min vintercykel som har gått många tuffa mil och eftersom Cannondale har så generösa garantier blir det en ny ram.

Nu har Cannondale inte några nya fälgbromsade ramar kvar så den nya blir med discbromsar. Jag kunde välja att få en ny ram och sätta på egna komponenter men det hade blivit dyrare i längden så det blir den dyrare crossen som jag kollade på tidigare.

cannondale-super-x-rival-cx-1-grauorange

 

Sammanlagt blir det lite dyrare än jag hade räknat med för en ny CX men för att få två nya drömcrossar är det svinbilligt.

När jag väl har fått min nya cannondale ska jag sätta på skärmar på focusen och så får det bli vinter/pendlarcykel och Cannondalen får bli träningscx.

En bra sak till. Till våren kommer jag vara lättare än någonsin eftersom jag får banta av ekonomiska skäl i vinter.

 

Lida i ensamhet.

Wattsiffrorna från lördagens KM var inte lysande. Formen är inte på topp och alla ryck jag tvingades göra första 32 kilometerna för tunna ut fältet tog på benen. De hann knappt avsluta meningen ”Nu är det fri fart” innan jag stack första gången. På elfte försöket fick vi den avgörande luckan.

55% av loppet låg jag runt tröskelpuls och då är 14 minuters masterstart medräknad. Jag kan inte hitta något tidigare lopp där jag har legat 1 timma och 41 minuter på tröskelpuls.

Medelfarten blev bara 35,2 km/h. Loppet var 108,9 km med 1180 höjdmeter så det var väldigt kuperat. En lång masterstart och att det var ganska lugn fart mellan attackerna inledningsvis drog också ner medelfarten. Från att jag och Ola stack till lunch, rakt in i motvinden, höll Ola och jag 40,2km/h medan klungan höll 37,3km/h. Efter lunch från toppen av backen till jag fick punka höll vi 42,2 km/h medan klungan hade 39,5km/h. Efter punkan körde både jag och Ola solo i 40km och höll 36,7 km/h i medelfart.

Jag kan erkänna att jag inte har haft speciellt roligt på de senaste klubbmästerskapen men detta gjorde ordentligt ont i benen och jag led långa stunder men hade skitskoj. Lida i ensamhet slår alltid social cykling.

Jag sitter och funderar på hur jag ska göra för att vinna nästa år.
Jag sitter och funderar på hur jag ska göra för att vinna nästa år.

 

Förlorade.

Jag brukar bli ganska bitter när jag förlorar särskilt när jag har chansen att vinna men när det blir ett tufft lopp och en värdig vinnare har jag inga problem att ta en förlust.

Inför starten av LLS KM var jag orolig, främst för mina revben. Det gjorde riktigt ont när jag började andas tungt i första backen men det avtog. Sedan var det ganska klart att det var få av de ca 18 startande ville hålla farten så planen var att inte dra klungan utan att attackera. Det pratades om en trevlig dag på cykeln. Om de som slogs om segern fick en trevlig dag hade jag misslyckats totalt.

Tävlingen kan delas in i tre delar. Första 32 kilometerna attackerade jag gång på gång och klungan jagade ifatt mig men den tunnades ut ordentligt och när vi närmade oss Bondstorp var vi sju kvar.

Nästa 35 kilometer blev det partempo. I den långa nerförsbacken började folk äta och ville vila så jag attackerade. Detta var planen från början. Det är åtta kilometer med grov asfalt och en tung motvind så jag visste att folk skulle få jobba hårt om jag bara fick en lucka. Ola jagade ifatt mig och vi började samarbeta. Ett par till försökte men backade ner i klungan. Vid 46 km var det lunch och vi hade ungefär en minuts försprång. Efter lunch startade vi med en 3,6 km lång grusbacke och jag trodde att klungan skulle närma sig men jag och Ola fick ytterligare 30 sekunder i backen. Vi fortsatte kämpa i mot/kantvinden och skulle precis vända upp i Bottnaryd för att få medvind hem då jag fick punktering.

Precis innan punkteringen.
Precis innan punkteringen.

Ola och jag hade bestämt att om någon fick punka skulle den andra köra så jag gav upp loppet. Jag hade ingen patron och jag tänkte att jag skulle hänga med någon klunga in i mål men när jag hade bytt slang och skulle börja pumpa så passerade Peter och Björn. Jag började tänka. Om de bara är två kan jag jaga ifatt dem och Ola i täten kan köra vilse så jag började pumpa lite snabbare. Det tar ändå tid att få i luft med en minipump så jag tappade 9 minuter på Ola.

Sist 40 kilometerna blev det jakt. Försökte hålla upp watten och pulsen runt 90% av max. När jag svängde ut på Björnebergsvägen var jag nära att ge upp men då fick jag syn på Björn och Peter. Precis när vi gick upp för sista backen innan gocartbanan var jag påväg ifatt och planen var att lägga mig i rygg ett tag. Då släppte Peter och istället tog jag fart och körde nerför och fick en lucka. Jag hade inte mycket kvar i benen som hade börjat krampa så någon större lucka fick jag aldrig. Sista backen upp till Stavåkra är brant och när jag ställde mig upp i motlutet i Hovslätt höll jag på att trilla ihop för att benen inte bar mig. I branten var det bara att slänga i lägsta växeln, trampa så snabbt som möjligt och hoppas att Björn var lika trött. Det var han och jag tappade bara tre sekunder på Ola i den backen, Ola som körde ungefär lika snabbt som mig efter punkan.

Ola blev klubbmästare med ungefär nio minuter före mig som var första förlorare och Björn som trea.

Jag var rädd att det skulle bli ett tråkigt lopp där alla bara låg i rygg och hängde med men det var en tuff och utslagsgivande bana som gav ett hårt lopp där starkaste cyklist vann. Därför är jag inte bitter för att jag fick punktering.

Grattis Ola!

 

 

Jag hade tänkt träna lite CX idag men revbenen gör ännu mer ont idag så jag vilar två dagar och ser om det känns bättre.

 

Vinna KM.

På lördag ska jag vinna La lepre stanca´s KM, det kommer bli skitenkelt. Det enda som krävs är att Ola får kramp, Henke får punka och de övriga ger mig en stor lucka in i sista backen. Skitenkelt.

Ja sedan måste smärtan i revbenen minska också. Det är ingen spricka men det gör ordentligt ont när jag rör överkroppen för mycket. Det senaste året har jag haft spricka i revbenen två gånger och då går det knappt cykla alls på minst en vecka. Nu gör det inte alls lika ont men det hämmar mig främst när jag står upp och bänder.

Formen är också ganska kass. Sjuk förra helgen och dåligt med riktigt intensiva träningar senaste veckorna.

Nu är ändå bajskläderna tvättade och jag är så redo jag kan bli.

Det kommer att bli skitenkelt.

 

Dubbla pass.

Jag har semester denna veckan så det blir en kickstart på CX-säsongen. Jag har mycket att jobba på.

Eftersom jag var sjuk i helgen började jag lite lugnt i måndags. Som vanligt när jag har vilat tre dagar gjorde det fruktansvärt ont i musklerna när jag satte gång igen så jag kunde inte ta i även om jag hade velat. Det blev tre timmar lugnt landsvägspass på förmiddagen och sedan ett lätt teknikpass på CX under eftermiddagen.

Idag blev det lite grusbackar och lite stigar i ösregnen på morgonen och nu ikväll var vi ett gäng som körde några varv på wåffelcrossbanan. Mitt i passet tränade vi på att hoppa av och på cykeln, en av de saker jag är värdelös på. Hoppa av är inga problem men när jag ska på igen så blir det alltid ett extra skutt med vänsterfoten. Det går bra när jag gör det långsamt men när det ska gå lite fortare tappar jag mycket fart med det där lilla hoppet.

Jag är fortfarande värdelös på CX men inga vurpor idag. Det var nära ett par gånger och jag fick en smäll på revbenen trots att jag inte vurpade. När jag skulle hoppa på lyfte jag inte benet tillräckligt och det slog i sadeln. Jag höll på att trilla över cykeln men lyckades klara mig. Jag slog i revbenen i sadeln och nu känns det inte bra. Det senaste året har jag skadat revbenen ordentligt två gånger men vi får hoppas att det inte är någon fraktur denna gång. Smärtan brukar inte komma förrän dagen efter.

Om jag inte har ont när jag vaknar blir det bara ett pass imorgon. Distans på landsväg, minst fyra timmar men helst fem.

 

Två nya cyklar.

Jag har min nya focus som jag verkligen gillar efter två korta CX-pass. Nu blir det också en ny ram till min Cannondale SuperX. Jag hade lämnat in den på service till Öster cykel och de hittade sprickor i vevpartiet och trots att jag inte har köpt den där hjälper de mig att få ut en ny ram på garantin.

Jag köpte den i november 2012 och sedan december 2013, när min gamla Ridley blev stulen, har den gått som vintercykel. Den har gått ungefär 10,355.4 tuffa kilometer.

Nu är frågan vilken som blir vintercykel? Min Focus aluminiumcx eller den betydligt lättare Cannondalen i kolfiber. Proffsen tävlar oftast med cantibromsar, då borde väl jag också göra det?

 

Cykel-VM

På söndag startar cykel-VM och om man inte har Viasat 16 eller viaplay så får man leta länkar på nätet. Procyclinglive är en bra sida att börja på.

  • Söndag 20/9 17:30 Lagtempo damer Ingen komplett startlista än
  • Söndag 20/9 19:30 Lagtempo herrar Tobias Ludvigsson, Team Giant Alpecin/Jönköpings CK
  • Måndag 21/9 16:00 Tempo damjuniorer Ida Jansson, Frida Knutsson
  • Måndag 21/9 17:30 Tempo U23 herrar Marcus Fåglum Karlsson
  • Tisdag 22/9 15:30 Tempo herrjuniorer Gustaf Andersson
  • Tisdag 22/9 19:30 Tempo damer Emma Johansson
  • Onsdag 23/9 19:00 Tempo herrar Gustav Larsson, Tobias Ludvigsson Jönköpings CK
  • Fredag 25/9 16:00 Linje damjuniorer Ida Jansson, Frida Knutsson, Selma Svarf
  • Fredag 25/9 18:45 Linje U23 herrar Marcus Fåglum Karlsson, Ludvig Bengtsson, Gustav Höög, Lucas Ericsson
  • Lördag 26/9 15:00 Linje herrjuniorer Vincent Andersson, Gustaf Andersson, Erik Sandersson
  • Lördag 26/9 19:00 Linje damer Emma Johansson, Emilia Fahlin, Sara Mustonen, Hanna Nilsson
  • Söndag 27/9 15:00 Linje herrar Inga startande från Sverige!

Frysa in rödbetsjuice?

Jag hade rakat benen.

Jag hade börjat dricka rödbetsjuice.

Jag hade handlat bröd och bananer.

Jag hade bokat hotell.

Så vaknade jag idag med feber och fick tillbringa morgonen på toaletten. Jag minns inte när jag var sjuk senast.

Det blir alltså ingen tävlingshelg i Västerås.

Nu får jag frysa in brödet, enda gången jag äter bröd är när det är tävling. Går det frysa in rödbetsjuice? Det är en stor flaska som bara håller 3 dagar efter den öppnas.

Watt är underbart.

Även om jag var stark i ronde van Sexdrega så har jag känt mig svag på vissa träningar på slutet.

Som igår t.ex. Jag fick inte heller upp pulsen ordentligt igår. Då är det skönt att ha wattsiffror att titta på.

Inga rekordsiffror men liknande siffror som jag hade på flera tuffa pass för en månad sedan där jag kände mig ganska stark. Nu känner jag mig lugnare inför helgens tävlingar.

När jag tränar ensam tittar jag lite på siffrorna när jag cyklar men annars tittar jag knappt ingenting på min garmin. Trots det kommer jag aldrig träna utan watt och garmin. Jag kan sitta timmar efteråt och analysera siffrorna. Jag tror tempo kommer bli både roligare och bättre när jag kör med watt nästa säsong. Där om någonstans har man nytta av wattsiffrorna medan man cyklar.

Jag ser verkligen fram emot söndagens linjelopp och jag är ganska säker på hur det kommer att utveckla sig. Det gäller bara att vara med vid rätt tillfälle.

Taktiken för lördagens GP är också klar. Ge järnet och var inte feg.