Läkarbesök.

Jag har en spricka i revbenen. Ja jag har inte varit hos doktorn men symptomen är tydliga.

De första dagarna hade jag inte speciellt ont och kunde träna om än inte för fullt. Efter två dagar kom jag knappt upp ur sängen på morgonen för att det gjorde så ont. De säger att man ska röra på sig när man har en spricka i revbenen och det stämmer. När jag har varit stillasittande för länge gör det riktigt ont när jag försöker komma igång men om jag har rört mig hela dagen känns det ganska bra.

I morse skulle jag ut och cykla lite. Första 1,5 timmen var det väldigt grund andning som gällde för att jag inte skulle få ont sedan började det släppa lite.

Träningen kommande vecka får bli lågintensiv. Så länge det är uppehåll ska jag ge mig ut och cykla, jag har fyllt mobilen med talböcker så att jag slipper tänka på intensitet hela tiden, jag brukar ha problem med det. Det kommer att gå långsamt men visst kommer jag att testa gränserna lite. Smärtan får avgöra och jag får träna på att hålla överkroppen stilla.

Benet jag slog i vid kraschen har jag knappt känt av förrän i fredags. Då skulle jag ta en långpromenad och efter en timme började det göra ont så jag fick halta hem. Gårdagens promenad klarade jag utan att halta.

Jobbiga men inga allvarliga skador och jag åker inte till sjukhuset i onödan. Inte för att jag är rädd för läkaren men om det läker av sig själv behöver man inte belasta sjukvården.

 

Som väldigt liten var jag på sjukhuset en hel del med urinvägsinfektion men det har jag inget minne av.

I skolan fick jag sy minst tre gånger.

Min enda skada under de ca 12 år jag spelade hockey kom när jag var runt 18 och fick en puck på käken när jag var reservmålvakt. En käkfraktur och mycket soppa blev resultatet.

Sedan började jag spela amerikansk fotboll och fick åka till Sahlgrenska för att operera halsen när jag fick en slag och senare fick jag även operera ena axeln när den hoppade ur led för hundrade gången.

Nästa läkarbesök var när fyra hästar sprang över mig bakifrån med en spricka i armen som resultat. Det var grannens fel som startade en motorsåg precis bakom mig och hästarna.

Så har jag två läkarbesök som cyklist. Första när jag blev överkörd av en minibuss och fick åka ambulans samt förra årets nyckelbensbrott.

Så runt tio läkarbesök som jag kommer på just nu.

Annons

Bakslag.

Ibland är det bra att ha bloggen. Oktober 2013 kraschade jag och slog i revbenen, dagen efter kändes det ganska bra och jag körde Wåffelcrossen. Efteråt fick jag ordentligt ont och tvingades vila i nästan en vecka.

Det känns nästan likadant nu. Det kändes hyfsat när jag cyklade igår men på kvällen började det göra riktigt ont och i morse kom jag knappt ur sängen. Med hjälp av en värktablett tog jag mig till jobbet och det har känts bättre under dagen men jag hoppade över träningen i kväll.

Om jag ska tävla på söndag behöver jag ett pass till men om det är revbenen så får jag nog hoppa över Falkenloppet. Smärtan när jag rör mig kan jag leva med men det är jobbigt att ta djupa andetag. Jag hoppas fortfarande att det bara är muskulärt och att det känns bättre imorgon så att jag kan träna men det känns tveksamt.

Förra gången cyklade jag inte alls på fyra dagar men så ont gör det inte nu.

Krasch.

Veckan började bra. Eftersom kunderna jag jobbar med sitter i Norge och Danmark och de hade röd dag i måndags kompade jag hem vid 13 och tog en omväg över Skinnersdal och Strömsbergsskogen hem. Om man vill ha en lugn och skön cykeltur utan att behöva ta i får man ge sig ut i skogen. Jag köper nog MTB när jag blir gammal.

Tisdagen blev inte lika bra. När jag cyklade hem från jobbet körde jag in i en betongpelare vid ett övergångsställe. Jag cyklar där varje dag och när man ska ut på vägen kan man cykla mellan pelarna eller ut i gruset till vänster. Samtidigt kommer en bil ganska långt bakifrån.

Stanna? Mellan? Till vänster?

Det blev för många val så jag cyklade rakt in i pelaren. Jag flög till marken och cykeln studsade iväg ett par meter. Snabbt upp igen så ingen hinner se mig. Enda stället jag hade ont när jag cyklade hem var höger tumme. När jag undersöker kroppen och cykeln hittar jag bara lite skrapmärken på växelreglagen, ett litet sår på tummen och ett stort märke på vänster smalben där pelaren träffade men på snart börjar jag få ont i revbenen.

På tisdagskvällen var planen att köra 50 km tempo men om jag rörde mig för mycket fick jag ont i revbenen. Det blev istället en platt temporunda med fyra intervaller men jag kunde inte gå på max.

När jag vaknade idag kändes det bättre och det blev inte värre på jobbet så jag körde protour för att känna mig för. Benet är lite ömt och svullet och revbenen gör bara ont när jag andas riktigt djupt så det blir nog start i falkenloppet på söndag. På tisdagskvällen var jag lite tveksam.

 

 

Bästa träningen.

Att tävla är bästa träningen. Näst bäst är att träna så tävlingslikt som möjligt.

Därför hoppade jag över distans i helgen och tränade lite intensivare. Tiden för att köra distans är på vintern och tidigt på våren, sedan kan man dra ner lite på distanspassen.

På lördagen blev det lagtempo med JCK. Fyra varv på ”åttan” som är 16km lång och innehåller en tung backe stod på programmet. Jag blev avhängd i backen på varv tre men jag var inte ensam om att bli avhängd. Bara 3 av 8 var med hela vägen. Ett väldigt bra pass och jag loopade lite efteråt så jag fick ihop 138km.

Idag började jag med intervaller på tempohojen. När jag tränar ensam brukar jag alltid lyssna på musik men inte idag. Jag älskar ljudet av dischjul. Förutsättningarna var givetvis annorlunda men jag var ungefär 3 km/h snabbare idag jämfört med förra gången. 4×5 minuter blev det.

Efter en andra frukost cyklade jag upp till Axamo för att träna svängar på gokartbanan. Roligt att det var ca 30 barn där och cyklade när jag kom upp och många av dem vågade säkert stå på hårdare i kurvorna än jag. Jag snurrade runt 27 varv och hoppas att jag lärde mig något. Vann min semifinal men missbedömde andra varvningen i finalen och åkte ut tidigt. Hade ändå inte benen för att slå Ola idag men det hade varit roligt att vara med lite längre. Det var ändå en riktigt rolig dag.

Foto: Robert Eriksson
Foto: Robert Eriksson

Efter att ha tränat ordentligt torsdag, lördag, söndag har jag nu inte ont någonstans men jag är lite trött.

Alltid när man säger att man är trött eller har lite ont någonstans kommer det direkt. ”Du är övertränad och måste vila.” Folk läser i aftonbladet om de få idrottare som blir övertränade och så fort man är trött är man övertränad och måste vila. De idrottare man läser om har idrott som yrke och tränar betydligt mer än de 12-15 timmar i veckan som jag tränar. Visst har jag ett arbete utöver det men det ska mycket till om jag ska bli övertränad. Lite sliten kan man vara ibland men då är det bara att ta en extra vilodag.

Sen är det det här med vila. Överallt står det att det är när man vilar man blir bättre vilket stämmer men för att bli bättre måste man träna hårt och hela tiden öka träningen. Vila måste man göra men viktigare än att ta en massa vilodagar är att sova ordentligt. Runt 8 timmar måste man sova för en bra återhämtning, 6 timmar räcker inte.

Som sagt är tävling den bästa träningen och eftersom det fanns plats kvar i bilen kör jag Falkenloppet på söndag. Lite kort lopp, 70 km, men jag kommer nog att kunna bli riktigt trött ändå.

 

Upp som en sten och ner som en fjäder.

I ett par år har jag försökt dra igång lite intervallpass med La Lepre Stanca men jag har gett upp. Det brukade vara jag och 2-3 till Som ville ta i. Idag var det backintervaller med JCK och eftersom backe inte alltid är det roligaste var jag var lite orolig att det bara skulle bli jag och Marcus. Vi blev 12 cyklister som körde backe i Bankeryd.

Det var allt från nybörjare till proffs och vi hade jätteskoj. Prinseryd var kanske inte så skoj, det krävs ju ca. en miljon watt för att få upp mig för den backen, men när man är så många har man alltid någon att kämpa mot.

Det viktigaste var ändå att jag tog Ola´s pers. i fyra backar på hans hemmaplan. Det kommer jag att leva länge på.

https://app.strava.com/activities/308955321

ScreenShot001

 

Sommarens planering.

Sommarens tävlingsplanering ser ut såhär.

6:e Juni Staffanstorp Linje

Det blir staffanstorp eller Bolmenrunt, helst Staffanstorp. Det är mest för att få ett avbrott i träningen.

19-20:e Juni Solleröloppet och Soldevarvi

Detta var mina första tävlingar jag någonsin körde 2013. Detta är början på formtoppningen till Veteran-SM.

24:e Juni JKPG Cup Trofeo Månsarp

Vi får se om det blir något mer JKPG cup?

27-28:e Juni PCK 2-dagars

Om jag känner mig fräsch kör jag detta. Tempo lördag och linje på söndagen.

3-5:e Juli Veteran-SM

Tempot på fredagen är inte säkert att jag kör men söndagens linjelopp är årets mål. 

6-11:e Juli U6 6-dagars

Spännande att köra ett etapplopp. Kan bli skitskoj

8-9:e  Augusti Värnamo

Tempo på lördagen och Linje på söndagen. Banan passar mig.

28-30:e Svanesund 3-dagars

Var jätteskoj förra året 

Sammanfattning av våren.

I början av mars skrev jag om vårens planering. Så här blev det.

Söndag 12:e april Östgötaloppet

Hamnade runt 17:e plats och jag vet inte riktigt om jag ska vara nöjd eller missnöjd med det. Jag hade en liten svacka där jag var tvungen att släppa den lilla klungan som var klar men jag sedan körde jag om många och kom ifatt klungan tillslut. Utan den svackan hade jag varit betydligt längre fram.

Lördag 18:e april Kinnekulle Cyclassic.

Jag ångrar att jag inte startade på Kinnekulle.

Tisdag 21:e april JKPG Cup: Ronde van Taberg

Återigen var jag inte med när klungan splittrades men lyckades jaga ifatt.

24-26 april Hammarö 3-dagars

Prolog och GP var en katastrof. Tempot var sådär. Linjeloppet är jag nöjd med till 90%. Jag var med i den mest lovande utbrytningen som hade potential att hålla och jag markerade de två stora utbrytningarna. Det jag är missnöjd med är att jag underskattade mina krafter på slutet. Jag skulle ha kört tidigare och hjälpt Bagarn till en bättre placering. Jag blev 16:e man på linjet och 25:a i totalen.

Fredag 1:a maj JKPG Cup: Svansjö Runt

Loppet kördes i Huskvarna. Jag vet inte riktigt hur det gick. Jag tycker inte att jag återhämtade mig ordentligt mellan kraftansträngningarna.

Söndag 17:e maj JKPG Cup: Visingsö

Cuptävlingarna är svåra att bedöma. Jag blir alltid avhängd av Marcus och Robocop men de är klassen bättre än mig.

Söndag 24:e maj Bureloppet

Blev inställt.

 

Allt som allt tycker jag ändå att jag har klarat det viktigaste målet för säsongen. Jag sitter inte bara i svansen på klungan utan är med och påverkar loppen. Sommarens stora mål får bli att göra resultat?

Jag vill!

Just nu känns det som att jag bara vilar hela tiden. Förra veckan tränade jag 14 timmar och då var 8 timmar av det Växjö trampet och JKPG cup. Denna vecka är det 0 såhär långt. Jag har cyklat till jobbet men det har bara varit transportcykling så det räknas inte.

Planen var att träna med JCK idag. Marcus har utlovat en jätterolig träning med lagtempo och spurter men nu ligger jag här i soffan och masserar vänster vad medan de andra har roligt. Förra veckan var det höger lår som krånglade och nu är det vänster vad. Jag skulle ha kunnat träna ändå, jag är inte skadad utan har bara lite ont, men under dagen har jag blivit krasslig i halsen också. Inget allvarligt där heller men jag tar ännu en vilodag och hoppas kunna träna imorgon. Jag vill träna!

Idag är det exakt en månad kvar till nästa tävling som är Solleröloppet på midsommarafton. Jag hoppas kunna få ett par bra träningsveckor innan dess.

Från Växjötrampet
Från Växjötrampet
Färjan till Visingsö Foto: Robert E
Färjan till Visingsö Foto: Robert E
Ledartrion i JKPG cup Foto Robert E
Ledartrion i JKPG cup Foto Robert E

Dödsstöten för cupen?

JKPG cup som startade förra året är ett antal träningstävlingar under året som har varit fantastiskt roliga. Antalet startande har minskat mer och mer, förra året var vi drygt 50 på Visingsö och idag var vi 12. Jag trodde det fanns fler lvg-cyklister i Jönköping som ville bli snabbare men det är nog bara att inse att de flesta är nöjda.

Vi var alltså 12 cyklister som ville bli bättre idag och det finns väl bara en sak att säga om dagens lopp. Någon gång ska jag lyckas slå Marcus eller Robocop eller åtminstone inte bli avhängd.

Det finns bara en ”genväg” till att bli bättre cyklist och det är att hela tiden träna med bättre cyklister och försöka träna lika hårt som dem. Därför deppar jag inte när jag gång efter gång blir avhängd av Marcus och Robocop.

Nu vek jag ner mig idag. Efter 5 av 10 varv fick jag släppa i skogen och när vi kom ut började det ösregna och blåsa storm. Jag kämpade ett varv men sedan gav jag upp och bytte om till torra kläder.

Peter hade ordnat flaggvakter och följe-MC och Daniel som hade köpt korv till 50 startande. Nu blev vi mätta och Daniel får äta korv hela nästa vecka.

Vi får se om det blir någon fortsättning för JKPG Cup?

Bra genomkörare.

Jag har inte tränat på allvar sedan förra torsdagen och idag var vi tre från JCK som åkte ner till Växjö för att cykla motionsloppet Växjötrampet som är 130 km. Det var ett starkt startfält med bra cyklister från Wexiö, Värnamo och Nässjö men starkast var Isac Lundgren från Argon.

Eftersom jag har haft ont i benen den senaste veckan tänkte jag ta det lugnt första timmen och känna mig för men så blev det inte. Medvinden gjorde att ganska många var med och gick runt första 3-4 milen och efter 5 mil hade vi ett snitt på 47 km/h. Nästa 5 mil var det motvind och vi var bara 6-8 som hjälptes åt med dragjobbet. Under de första 10 milen gick jag ner i svansen för att dricka två gånger men då stannade klungan av så det blev väldigt korta pauser.

Jag vet inte om folk var trötta eller bara sparade sig till spurten men strax efter 10 mil var det ingen som kom fram i täten så jag blev förbannad och tog en förning på nästan 5 km. Jag var med ett tag till och jag lyckades samla ihop nästan hela klungan efter första rycket men sedan kom en liten backe och benen dog totalt. De sista kilometerna cyklade jag ensam ätandes co-co medan jag försökte undvika kramp.

Roberth fick släppa sista kilometern men Richard gick med klungan på runt 20 cyklister hela vägen. Ett väldigt trevligt motionslopp utan incidenter och det är alltid skoj med hög fart. Det jag kan reta mig på är när folk sparar sig inför spurten. Det är motionslopp!

Jag var lite nervös inför loppet men benen kändes bra så jag är jättenöjd. Nu är det bara att ladda om till söndagens JKPG cup på Visingsö. Nässjö kommer och även Värnamo-cyklisterna verkade intresserade.