Årets stora mål.

Nu är årets stora mål klart. 9-10 augusti, veteran-sm i Värnamo. Förhoppningsvis kör jag både tempo och linje. Jag får börja träna lite tidigare än planerat i sommar, juli var annars tänkt som en ”vilomånad”, och så måste jag hitta en tävling helgen innan Veteran-sm. Jag har lagt till Ystad tempo och linje 26-27:e juli i kalendern.

Träning med JCK idag och jag kände direkt att idag var det bara till att suga hjul. Jag tappade 2 kilo förra veckan då jag var magsjuk och bara åt flytande kost i 6 dagar och helt återställd är jag inte. När jag kommer hem från jobbet kan jag inte lägga mig i soffan för då somnar jag direkt men det blir bättre för varje dag. 4:e dagen med riktigt mat idag och för första gången på länge har jag haft hungerkänslor.

Jag har haft 3 bra pass nu och med vila i morgon så är jag nog redo för start på torsdag. Hoppas på samma känsla som jag hade på träningstävlingen i Taberg minus två kilo.

 

 

 

Annons

Road rage

Ibland känner man inte för att cykla. Benen är sega och skallen vill inte ta i. Så var det när jag cyklade till och från jobbet idag så jag tog det lugnt och rullade på cykelvägarna.

En lugn måndagsrunda kunde jag ändå rulla ut på. Mycket folk idag. Ska jag ta suburban eller 30km/h gruppen? Nehe det blev snabbgruppen som vanligt och helt plötsligt blev cykel det roligaste som finns igen.

Jag gillar inte att rulla runt i en vätternklunga men när det går undan är det det roligaste som finns. Och när det är som idag, inte så allvarligt, hög fart och lite lugnare partier ibland så kan det inte bli så mycket bättre.

En skitrolig kväll men det blev kanske inte så lugnt som jag hade planerat och imorgon blir det en bratteborgare med JCK. Då gäller det att ha friska ben.

Bara i Sverige sprutar bilister spolarvätska på cyklister. Jag blev först lite arg men egentligen är det mest tragiskt.

 

Mösseberg

I fredags var jag säker på att jag inte skulle kunna starta i torsdagens Giro de Mösseberg p.g.a. magsjukan. Efter en helg med 7 timmar cykling ser det nu bra ut. Om jag vill starta. En grad och snöblandat regn låter inte så inbjudande men det är väl sådant väder de har i västergötland.

Det kommer bli skoj. Bl.a. Fredrik Ludvigsson och Alexander Wetterhall kör elit. 7 från JCK, 4 av dem i senior är anmälda och vi kanske blir 2 från La Lepre Stanca som kör.

På lördagens tur på 3 timmar mötte jag Richard vid Vista kulle och det är möjligt att han startar i Mösseberg. Skoj. Annars diskuterade vi mest mossa vs. armvärmare och de långa bilköerna runt landsjön.

Det blev två soloturer i helgen. Jag tyckte det var bäst så när jag inte var säker på hur magen skulle klara det. Jag tog det lugnt på lördagen och planen för söndagen var 3 lugna timmar och sedan trycka på lite sista timmen. Det kändes ganska bra uppför björnebergsvägen så jag försökte hålla ett hyfsat tryck hela vägen. 12 mil, 32,5km/h är jag nöjd med efter en veckas magsjuka.

Jag har ett par uppmaningar till övriga trafikanter.

Snälla bilister, blinka! Svenska bilister är sämre än båda spanjorer och Turkar.

Snälla motorcyklister, sluta blinka. Ni får gärna blinka när ni ska svänga men ni ser inte så coola ut som ni tror när ni blinkar hela tiden.

Snälla cyklister, det är inte vinter. 8:30 var det för varmt med vindjacka och ändå mötte jag cyklister med jacka och långa tights vid 11, då var det 20 grader. Jag funderar på att börja med MTB för det verkar som att man inte behöver anstränga sig. De har mer kläder på sig än jag hade när det var minusgrader.

En lugn måndagsrunda i morgon och sedan träning med JCK på tisdag så hoppas jag att jag är redo för Giro de Mösseberg.

Nummer två i Stigamo.

Eller hur jag sparade mina armvärmare.

Magen har varit lugn hela dagen och jag har t.o.m. kunnat äta lite mat så jag tänkte cykla en sväng i solskenet.

Jag tog slicen eftersom jag hade ändrat lite inställningar och det var perfekt att testa dem i lugnt tempo. Inställningarna kändes perfekt men rundan gick sådär.

Uppför barnapsbacken kändes allt jättebra. Vid Hyltena började det komma lite gaser den främre vägen. Vid Bratteborgsvägen började det bubbla i den andra änden. Jag vände och tog mig lugnt hemåt. Jag kom bara till Stigamo innan jag tvungen att köra av vägen och sätta mig på en stock.

En varning. Om ni leker paintboll uppe vid Stigamo så spring inte för långt bort. Jag funderade på om jag skulle använda armvärmarna men jag bestämde mig för att ta mossa istället.

Jag som trodde att jag var frisk och skulle kunna träna ordentligt i helgen. Nu blir det till att testa lite nya saker imorgon.

 

På bättringsvägen.

Det var nog inte gelen som var problemet. Min mage har varit helt utslagen sedan i söndags. Jag åt fast föda två gånger söndag-måndag och båda gångerna blev jag illamående, fick springa på toa och fick feber. Det blev två dygn på yoghurt och nyponsoppa efter det. Nu i eftermiddags åt jag en ljus macka utan att behöva gå på toa, jippie.

I morgon blir det ris och kokt torsk så kanske jag kan träna på kvällen. Jag har aldrig varit sjuk så mycket som under början av detta året, hoppas det är klart nu.

 

Jag har funderat lite över min nästa cykel. Jag var ju sugen på en Cannondale Evo Himod men jag har nog ändrat mig. Jag blir inte en bättre cyklist av att köpa en lättare cykel för backar kommer aldrig vara min styrka. Jag behöver en Aero-cykel.

 

Aldrig varit svagare.

Nu har jag nästan återhämtat mig.

Undrar om det var den där gelen som gjorde magen upprörd. Halva natten till söndag satt jag på toa. Inte den perfekta uppladdningen för gårdagens 5 timmars distans. Benen var sega men det kändes ändå ganska bra ner till fikat i Värnamo, sedan började jag må dåligt. Jag tänkte för mig själv att jag måste dricka ordentligt men som vanligt slarvade jag med det och jag kunde inte äta. Gamla E4:an är fruktansvärt tråkig när det är distanspass och jag hatar att köra belgiskt. Jag är allergisk mot allt som liknar vätternträning. Det gick bättre när jag fick ligga lite för mig själv där bak.

Som tur är var maten klar för micron när jag kom hem. Jag tvingade i mig maten och de sista krafterna jag hade gick åt till att ta årets kortaste dusch. 14-01 låg jag i sängen med feber, kallsvettades och sov någon blund då och då. Jag hade inte kunnat gå upp om jag hade velat, så svag var jag. 01 vaknade jag till och var hungrig, åt en burk keso och sov sedan hela natten och vaknade utvilad.

I dag har jag tittat på Amstel, som jag missade i går, promenerat 8 km och ätit och druckit ordentligt. Nu mår jag bra och kanske t.o.m. cyklar till jobbet i morgon.

I dag tog jag min första selfie någonsin. Paketet jag hämtade såg ut att sitta bra.

Vad stark jag är!

Jag var och handlade UTAN att köpa massor av godis. Jag var nära smågodiset men lyckades motstå. Starkt! Det brukar jag inte klara efter ett hårt träningspass, jag är stolt över mig själv.

Träningstävlingar är det roligaste som finns. Jag var sist som vanligt men loppet var bättre än jag hoppades på innan start. Att det kan hända så mycket på 2,5 timme.

Det var svinkallt när vi cyklade ut mot Taberg men när vi kom upp på toppen var det bara att ta av jacka, handskar och benvärmare. Sol och 17 grader.  Tre varv på sävdaborundan och sedan målgång på Tabergstopp var det som gällde. Runt 90 km sammanlagt. Min plan var först och främst att hänga med i backarna och om jag klarade det skulle jag försöka hålla koll på Robocop, Marcus, Rudelius och Daniel.

Först en masterstart och sedan gick starten. Första varvet gick ganska lugnt, jag hade inga större problem i de två backar som finns på varvet. Jag försökte ligga långt fram och vara aktiv och ner mot varvningen kom jag med Robocop i en utbrytning. Det var för tidigt så jag var inte med helhjärtat och vi blev snabbt inkörda.

Uppför backen vid Karshult efter varvningen tappade jag en lucka och fick kämpa någon kilometer för att komma ifatt klunga. Rudelius hade fått en lucka och Nässjö ville att jag skulle hjälpa till att hämta in honom. Jag tyckte att vi kunde låta honom hållas där framme och ta det lugnt över backen vid munkabo, det var ändå halva loppet kvar och han var ensam men Nässjö och Blitz hämtade in honom. Då kom nya attacker, Marcus och Robocop kom loss. Betydligt farligare med de två där framme och vid motlutet i Sävdabo ökade jag farten. När det började gå nerför fick jag hjälp av Pierre och vid varvningen hade La Lepre Stanca hämtat in dem.

Jag har ätit 5-6 gel i hela mitt liv men inför tredje varvet tog jag en. Jag hade inte mycket krafter kvar och blev avhängd av täten uppför Karshult men hade rygg på ett gäng med 5 JCKáre. Stod över någon förning men sedan hjälptes vi åt och efter några kilometer var vi ikapp. Låg i svansen en minut för att dricka och gled sedan fram mot täten. Rudelius stack och eftersom jag kom bakifrån kom jag med förhållandevis enkelt. Ingen mer hängde på men jag ville inte ta några förningar så klungan hämtade in oss snabbt. Rudelius stack igen och jag tyckte att jag hade återhämtat mig lite så jag gick med. Pulsen låg på 90% av max när jag låg i rygg och ”vilade” men jag blev lovad halva segerchecken om det höll hela vägen så jag hjälpte till så mycket jag orkade. I en mil höll vi ett bra tempo och hade en bra lucka (enligt Rudelius som orkade titta bakåt) men vid Munkabobacken gick det alldeles för långsamt för mig. Klungan närmade sig snabbt och inför motlutet i Sävdabo tog jag det lugnt för att orka hänga med upp och jag blev inhämtade. Jag gick med men när vi kom in i Taberg släppte jag för att inte vara i vägen inför spurten.

Jag var sist av de som hängde med klungan, Ola runt 12:e plats och Henke kom på en stark tredjeplats. En bra dag för de Rosa. Marcus Persson vann före han med Blitz-tröja.

Jag trodde att loppet skulle splittras upp betydligt mer än det gjorde, vi var nog runt 18 som var med in i Taberg. En stor anledning till det är nog att Robocop var förkyld annars hade han nog splittrat fältet.

Det går nog inte ha roligare än såhär på hjul. 40-50 startande, perfekt väder och Bagarns bullar efter målgång. En helt fantastisk lördag.

Stängt.

Idag var jag så stel att jag knappt kunde raka benen. Jag har inget planerat och tänkte mig en promenad till ICA för att hämta ett paket med cykelgrejor. Jag gick 4 km och så var det stängt, det var bara att promenera hem igen.

Igår cyklade jag med JCK. Det skulle börja regna mellan 19 och 20 så det var perfekt att få in ett snabbt pass innan det började. Det gick inte som planerat. Vi var 8 från start men när det började ösregna när vi passerade Mariebo försvann hälften. Vi andra körde två varv på Axamovarvet sen fick det räcka. Själv låg jag mest bakom bas-Danne och mega-Marcus och försökte hitta lä, bröderna Persson är starka! Nyttig att träna på var man ska ligga när det blåser ordentligt även om jag gärna hade dragit mer om jag hade kunnat bidra.

Det kan vara lite skrämmande med att morgondagens JKPG cup avslutas med Tabergstopp men efter 3 varv på Sävdaborundan lär jag vara ordentligt distanserad när vi kommer till backen. De snabbaste kommer jag inte ens bry mig om, mitt mål är att vara så trött att jag nästan får gå uppför sista branten i backen.

Paketet får jag nog hämta på söndag.

1911051_245190065666392_5130516934465426144_o
Bild från första deltävlingen av JKPG cup. Foto:Kenneth F Wetter

 

Tidsmaskin.

Att en timme kan gå så fort, Slicen måste var en tidsmaskin. Jag cyklade en timme på tempohojen och visst gjorde det lite ont men det var skitskoj. Gamla E4an kan var fruktansvärt tråkig men när det går fort är alla vägar roliga.

Jag vet faktiskt inte åt vilket håll det blåste, det skulle vara kantvind, men ibland kändes det som medvind och minuten efter kändes det som motvind. Halvvägs hade jag ett snitt på 38,2 km/h och bestämde att ett mål kommer vara att fixa 40 km/h Vaggeryd fram och tillbaka i år. När jag stoppade klockan var snittfarten 40,1 km/h. Ok det var väl lite fusk. Jag startade från jobbet på Torsvik och stoppade efter Råslätt så jag fick en lång nerförsbacke extra. Från Hyltena till Vaggerydskorsningen och tillbaka hade jag 39,2 km/h.

Jag hade kanske hoppats vara lite snabbare men jag måste kanske vänja mig vid cykeln och jag hade väldigt svårt att få upp pulsen idag, vi får väl se hur den ser ut i morgon. Jag tar nog bilen till jobbet och kommer förhoppningsvis hem i tid för att träna med JCK.

Dålig träningsvecka.

I dag känns halsen bra men planen att köra en lugn måndagsrunda sket sig. Det blev fyra timmars övertid istället. Skitjobb! Det som skulle bli en hård träningsvecka ser ut att bli en tuff arbetsvecka med massor av övertid. Det går inte vara borta två veckor utan att de hamnar efter.

Träningen får bli jobbpendlingen, då är man glad att man har en två km lång backe på väg till jobbet. I morgon blir det någon backintervall vid 05:00 och jag ska försöka komma iväg från jobbet senast 17:30 så att jag hinner hjälpa till på nybörjarträningen.

Det får bli tuff träning under påsken istället.