Natt och dag

Skillnaden är som natt och dag.

Förra veckan var benen hur sega som helst, idag riktigt sprätte det i benen.

Förra veckan var det tråkigt med cykel. Så här långt var dagens pendling veckans höjdpunkt.

Det kanske inte gick så jättesnabbt men känslan av pigga ben är oslagbar. Jag tränade lite på att få in Voigt´s taktfasta vingel, det gick ganska bra.

Tyvärr blir jag tvungen att ta bilen till jobbet imorgon eftersom det är någon typ av afterwork och de som ska bedöva sina sinnen med alkohol vill ha skjuts. Jag avstår. Handla, städa och laga mat låter roligare i mina öron.

 

 

Annons

Var ligger västra svinhult?

Ju piggare ben desto roligare är det att blogga. Just nu är det inte så roligt att blogga.

I torsdags tog jag en runda direkt efter jobbet. Benen var sega och de nya vägarna jag testade var dåliga så rundan blev kortare än planerat och jag ändrade lördagens runda.

På veckans pendling har jag inte kört järnet men jag har inte heller tagit det jättelugnt men ändå hade jag mina sämsta tider någonsin på Hällstorpsvägen under torsdagen och fredagen.

***

Läge för vila i lördags? Nja, lugn distans en lördagsförmiddag är för rolig för att hoppa över. Benen var inte bättre så det var långsamt och hög kadens som gällde och det var väl också därför som jag gav mig ut ensam. Det blev banvallen till Bottnaryd, Bjurbäck, Strängsred, Älgaryd, Angesthestra och banvallen hem.

Banvallen är höstens Landsjön. Den duger att fisåka på men är helt värdelös att träna på. Jag hade inte cyklat där på över ett år och jag kom snabbt ihåg varför. Cykelvägen utmed rv40 och en liten bit till är jättefin men sedan blir det grovt rullgrus och ojämnt.

Planen var att vända hemåt i Bottnaryd eller Bjurbäck om det regnade men istället sken solen så jag fortsatte men i backarna förbi knaggebo började det regna och vinden ökade igen. Det var väl säkert de sega benen som gjorde det men det kändes som att jag hade motvind vilket håll jag än cyklade åt. Enligt google skulle det vara grusväg här men istället var det ganska nylagd asfalt. Skönt att det rullade på lite.

Så här års retar jag mig alltid på jägare. I trakterna runt Liared passerade jag tre jägare i jakttorn på mindre än en kilometer. Den som hade orkat sig längst in i skogen satt tio meter från den stora asfaltsvägen, två av dem hade bilen nedanför tornet. En härlig naturupplevelse.

Från Torhult till Älgaryd hittade jag en jättefin traktorväg och här mellan skurarna fick faktisk lite sol på mig. Som vanligt känns det som bäst under den tredje timmen. Efter Mulseryd stannade jag lite för att äta, vanligtvis har jag inget med mig men eftersom jag inte kände mig stark så hade jag med mig en snickers och jag behövde lite krafter inför backen mot angesthestra som är 1km och 6,6%.

Norra och södra Svinhult ligger runt Älgaryd och enda gången jag hade medvind var förbi östra svinhult på vägen mot rv40. Var ligger västra svinhult?  Banvallen in mot Jönköping kan vara bra om man vill träna inför Paris–Roubaix men annars är den värdelös.

10 mil på lite drygt 4 timmar blev dagens resultat. Rundan på STrava.

***

Mina lower body injury kommer bara längre ner hela tiden. Det började med låret, förra veckan var det knäna och dagens wåffelcross bröt jag efter två varv p.g,a, en vad. Mina ben är inte tränade för att användas till att springa och på första varvet när jag hoppade av för att springa in i kärret blev jag stel i höger vad. Jag tänkte ta fegisvägen på andra varvet men de framför mig körde in där så det blev kärret igen och när jag hoppade av kändes det som en muskelbristning i vaden.

Det får bli ett par dagars vila. Revbenen känner jag fortfarande av lite så det måste ha varit en spricka. Nu kan jag åtminstone nysa utan att börja gråta av smärta. Det blev bara två varv men ändå var jag så trött att jag somnade i soffan.

Mina planer inför nästa säsong är klara i stora drag och jag har lagt in ett par lugna veckor i Juni så jag inte ska bli lika sliten nästa höst.

Lugnt CX-pass

Målet med dagens pass var att inte ha ont. Det gick nästan. Först blev det några varv på kabe utan att köra max. Jag skippade hindren dör man behöver hoppa av cykeln men tyvärr ser inte strava det så jag slog nytt pers. En av de saker jag är dålig på är att svänga så jag tränade några extra gånger på B-spåret. När jag skulle svänga runt på asfalten för ännu ett varv så gled framhjulet på löven och den obligatoriska vurpan var ett faktum. Det gjorde lite ont i revbenen men det verkar inte ha blivit värre.

Sedan kollade vi om det går göra CX bana vid ljungarumsskolan, Det kan nog bli bra nu när det blir för mörkt för att köra på Kabe.

Jag avslutade med att cykla lite lugnt runt rocksjön och munksjön.

Det kändes bra så om det inte regnar så förlänger jag hempendlingen imorgon.

Om någon är sugen på att cykla vilse på lördag så kör jag lite distans och försöker hitta nya vägar. Vädret avgör hur långt det blir men jag tänkte börja med kända vägar till Rogberga-Spexeryd-Konungsö. Därifrån ska jag försöka hitta nya grus/traktorvägar över till Bratteborg.

Om det inte regnar för mycket ser planen ut såhär.

ScreenShot002

 

http://www.bikeroutetoaster.com/Course.aspx?course=622683

Kolfiber gör allt snyggare

Det räckte inte med ett inlägg för att gnälla på alla ställen jag har ont på. Idag tar vi knäna.

Både i lördags och söndags hade jag ont på utsidan av vänster knä, det kändes som ITB-bandet som jag hade problem med för 2 år sedan. Efter lite mätningar såg jag att sadeln på crossen satt nästan 0,5 cm högre än på räsern. Förhoppningsvis slipper jag det problemet i fortsättningen. När jag klev upp i morse sträckte jag mig, det kändes som vaden men nu har jag haft ont i höger knä hela dagen.

Idag var jag ledig och hade massor av ärenden och ett par möten inplanerat.  När jag kom hem låg det en avi från posten i brevlådan. Mina kolfiberhjul från Kina. Jag slapp momsen men fick betala en tullavgift på 359kr.

Efter att ha sänkt sadeln, bytt bromsbelägg och satt på de nya hjulen var jag tvungen att cykla lite. Allt blir snyggare och snabbare med kolfiber. Det blev 30 minuter på cykelvägar, mer klarar min gamla kropp inte med just nu.

DSC_0029

”I’m too old for this shit”

Jag har inte kunnat ligga på sidan på hela veckan och nu kan jag inte sitta heller. ”I’m too old for this shit” som Murtaugh hade sagt men det var förbannat skoj.

I torsdags var jag säker på att jag inte skulle starta i dagens wåffelcross p.g.a. smärta i revbenstrakten. I fredags kändes det bättre och hoppet tändes men när jag fortfarande kände av det under lördagen och likadant i morse så tänkte jag ändå cykla dit och testa men det lutade hela tiden åt att jag inte skulle starta.

Jag stod där på kabe och frös i 2 grader och ösregn och tänkte att om jag kör blir jag ju åtminstone varm så jag startade. Det gjorde lite ont när jag vurpade i sandhindret på första varvet men när man hela tiden har folk att jaga så glömmer man bort smärtan.

Eftersom jag redan var blöt var det lika bra att välja lerhindret från start idag och faktum är att vattnet rensade klossarna från sand ett tag för det var ett stort problem idag.

Givetvis gick det långsammare idag men jag blev bara varvad av en cyklist och det kändes bättre tekniskt idag.

Trots 2 grader och regn vilket egentligen är perfekt CX-väder man kanske skrämde iväg vissa så var det ändå upp mot 40 startande och även lite publik. Från La Lepre Stanca var det massor av återbud. Richard hade letat fram en snorbuse. Hult, Carlholtz och Calle satt hellre på McDonalds och vad The Schitz gjorde vet jag inte. Vi hade ändå ett starkt lag med Anna, Ola och jag. Bra kört alla.

En del i att det börjar gå bättre tekniskt är att jag ligger mer i bocken. Förra året skrattade jag lite åt Gustav som alltid låg i bocken och jag fattade aldrig varför han gjorde det. Nu har jag fattat och flera tekniska partier går bättre. Ner i bocken och bak med röva så vågar jag svänga snabbare även om jag fortfarande tappar mycket på de duktiga när det blir tekniskt.

Roligt förresten att Gustav är med och slåss i toppen av CX-cupen. Starkt jobbat.

Av någon anledning har jag ont i vänster skinka just nu och jag vet inte varför. Måste ha slagit mig när jag vurpade? Revbenen känns inte heller bra. Jag får ligga på mage och försöka bli frisk till nästa söndag för missa Wåffelcrossen gör jag inte.

Tomt huvud

När man kör distans i 4 timmar, ensam på fina grusvägar hinner man tänka otroligt mycket. Man löser problem, funderar ut blogginlägg och sjunger lite för sig själv.

Tyvärr så glömmer man allt när man börjar bli riktigt trött.

Vad jag kommer ihåg av dagen: Jag åkte till ICA för att handla nötfärs. Kom hem med snickers. Blev deprimerad för att jag är så svag. Gav mig ut och cyklade på underbara grusvägar i ett fint höstväder. Nu är jag glad igen och väntar på att kvällens collegefootball ska börja.

Dagens distanspass med 70% grusväg, 20% asfalt och 10% traktorstigar.

ScreenShot001

En sak till kommer jag ihåg från rundan. Efter Stengårdshult visste jag att det skulle vara grusväg men när jag cyklade där var jag inte säker. Ungefär så bra var de flesta grusvägar idag.

Jag har en timme på mig innan fotbollen börjar så jag hinner gå till Willys och handla nötfärs.

Crossväder

Jag vill inte missa söndagens wåffelcross, det verkar bli perfekt CX-väder. 1 grad och regn/snö.

Idag var fjärde vilodagen och revbenen känns mycket bättre men inte bra. Ikväll tog jag en lugn runda på cykelvägar runt rocksjön och munksjön. Om jag bara undviker de värsta guppen och inte andas för djupt så går det bra att cykla och det är inte samma förlamande smärta som det var i början av veckan. Det är nog egentligen inte revbenen utan det känns mer som en muskelskada.

Enda gången jag har problem med knäna är när jag vilar för mycket. Efter tre dagars vila får jag ont när jag går i trappor.

Jag får dra igång lite lätt med att cykla till jobbet imorgon och så får vi se om det är värt att göra ett test på lördag eller om det blir ett lugnt distanspass.

***

Vikten går åt fel håll och jag måste göra något drastiskt. Funderar på att testa 16:8 eller kanske göra som jag gjorde när jag startade viktnedgången 2010. En kickstart med vlcd.

Smärta

Jag gjorde en liten miss i lördags och flög över styret, som vanligt kände jag inget och det tog ett par timmar innan jag började få ont. Lite smärta på utsidan av vänster lår och baksidan av revbenen kunde jag leva med så jag startade i wåffelcrossen igår. Bilder hittar ni förresten här.

Wåffelcrossen2013-171

 

Drygt halvvägs började jag få riktigt ont i revbenen men nästan bara på det ojämna gräspartiet. På eftermiddagen fick jag min vanliga ”tävlingsfeber” med en ordentlig huvudvärk och jag kunde knappt röra mig p.g.a. revbenen. Kröp i säng 20:15 och somnade innan 21.

På morgonen kändes det bra mycket bättre men nu har jag ont så  fort jag rör mig igen,

Det får bli vila för jag måste vara hel på söndag. Jag kan inte missa Wåffelcrossen.

Wåffelcrossen var rolig förra året men den var ännu roligare i år.Delvis beror det nog på att jag är bättre i år. Jag är långtifrån bra men igår hann jag ett varv mer än förra året och årets bana är ändå längre än förra årets. Jag är heller inte lika nervös i de tekniska partier. Jag har fått in kraschvanan?

Jag skulle gärna köra onsdagscrossen men vi får se om hur det känns. Jag hade tänkt promenera lite idag men det gör ont när jag rör vänster arm.

 

Succén fortsätter

Får börja med att tacka Victor och Thomas m.fl. som gör ett jättejobb med Wåffelcrossen. Idag var det 40-50 startade i alla åldrar och med alla möjliga ambitionsnivåer och alla hade jätteroligt (och blev jättetrötta). Wåffelcrossen är en anspråkslös träningstävling men jag vet hur mycket tid de lägger för att arrangemanget ska bli så perfekt som det var.

Banan är ännu roligare än den var förra året och idag var den i perfekt skick. Starten gick mycket bättre i år men det blir ändå köer första halvvarvet och man tänker att det funkar aldrig med så många på banan men helt plötsligt börjar det bli luckor och man för börja kämpa för att hänga med gruppen framför eller t.o.m. kanske göra en och annan omkörning.

Mitt lopp gick bättre än förväntat. Jag startade långt bak som vanligt och tog det lugn tills det började öppna upp sig efter ett halvt varv. Jag hade lite ont i revbenen efter vurpan igår och efter 5-6 varv började det göra riktigt ont, särskilt i de skakiga partierna där jag nästan tappade andan. Första gången jag tittade på klockan hade det gått 18 minuter och jag var helt slut, det enda som gör att man kan fortsätta trycka på är att man kommer ifatt cyklister som är ännu tröttare. Pulsen ligger runt 92% av max i snitt och jag orkade inte köra för fullt hela tiden, på sjunde varvet kom jag ifatt ett gäng och tog det lite lugnare en stund. I mål var jag helt slut och jag hade ingen aning om hur många varv jag hade kört och efter att ha pratat med lite folk gissade jag på 8 varv men på strava ser det ut som 9 varv. Richard du hade nog rätt. Anna du körde nog ett varv mer än du trodde.

Inte en vurpa! På två träningar denna veckan har jag vurpat tre gånger men nu när det gällde klarade jag mig alltså. Kanske berodde det på uppmaningen innan sandhindret som jag har haft störst problem med.

ScreenShot006

När jag kollar mina varvtider mot de snabbare hararna är de väldigt jämna så jag kanske inte är helt värdelös. Det finns ett par partier där jag är snabbare än de som varvar mig. De två grusstigarna som går uppför och gräs partiet på kanten, synd att jag är värdelös nerför och i svängarna.

Inga problem med höftböjarna idag Calle,

Söndag morgon i oktober och november är inte så bra för mig egentligen. Inatt startade Alabamas match 01:00 så det blev inte så mycket sömn. Alabama slog Kentucky med 48-7.

Gårdagens 12 mil och dubbla pass satt nog i benen lite.

Roligt med så mycket publik.

Undrar om Ola blev besviken när det inte var honom de ville fotografera utan La Lepre Stanca´s tröja.

Innan loppet kom en cyklist fram och frågade om jag var den starke från loppet i Mjölby. Skoj, jag börjar bli kändis 🙂

Varje söndag efter #wåffelcrossen mår jag så dåligt att jag funderar på om det är värt det. Nästa söndag står jag på startlinjen igen.

Sista distanspasset?

Ett underbart väder idag, lite kallt på morgonen men det blev snabbt varmare när solen låg på. Jag är förvånad att vi bara blev tre cyklister idag, det kan ha varit årets sista fina distanspass med räser.

Janne, Martin och jag tog småvägar till Adelöv, ner i Uppgränna och sedan hem på den stora vägen, mestadels i snacktempo.

Rundan på strava.

Efter en snabb lunch och lite nya kläder var det dags för lite teknikträning på Kabe. Jag skrev häromdagen att ett av mina mål på söndag var max två vurpor, jag får nog ändra det. Nya målet är max två vurpor per varv. Idag hann jag 10 meter innan jag flög över styret. Nya sandhindret är inte speciellt svårt men jag måste lära mig att använda mina styrkor. Se till att trycka bak min stora feta röv så att jag har tyngden på bakhjulet för annars är det lätt att framhjulet gräver ner sig och jag får en flygtur.

Annars gick teknikträningen bra, körde sandhindret med kurvan som jag har haft problem med tidigare och efter att ha tittat på de snabba och testat ett par gånger hittade jag tekniken.

Efter träningen var vi sex som cyklade till McDonalds jordbron för fika. Det var nog inte bara för att Victor luktade så illa efter sitt lerbad som vi fick en egen VIP kassa och slapp betala.

Tack så mycket Christer, det var väldigt uppskattat.