Om någon frågar skulle jag aldrig erkänna men nu är jag riktigt mosig i både hjärna och ben. Det blev nästan 54 mil på tre dagar.
Dag 1: Cyklade från Jönköping med lunchpaus i Eksjö och kom efter 20 mil fram till Vena utanför Hultsfred. Vi var nästan 20 cyklister i våran klunga och höll ett ganska jämnt tempo. Medelfarten blev lite drygt 33km/h.
På kvällen hölls historiens först årsmöte för La Lepre Stanca, inga överraskningar där och nu finns chansen att tävla i världens snyggaste dräkter.
Dag 2: 18 mil med en medelfart av 33,1km/h. Det var allt från grusväg till riksväg men väldigt lite bilar. På småvägarna under förmiddagen såg vi nog lika många bilar som grusbilar. 2.
Det finns inga backar i området men det är väldigt kulligt så farten blir därför lägre än vad vi måste hålla runt vättern och med så många i klungan blir det också väldigt ryckigt. Jag kommer att förorda längre förningar och det vore kanske bra att dela upp oss i två grupper där ena gruppen ligger längst bak och vilar medan den andra rullar runt där fram.
Vätternträningen är ganska tråkigt i längden, särskilt när man får dra i 10 sekunder och sedan vila i flera minuter men efter 162 km var det fri fart. Utbrytningar, ryck, taktik. Otroligt roligt! Jag var givetvis mest rädd för mästaren Lasse och jag försökte göra mig av med honom men hela Malmösektionen var jättestarka och vi var 5 som var ganska jämna. Vi höll 41,7km/h i 18km. Avslutningen var som gjord för mig med ett motlut på 2,5% sista 600m där jag höll 40,4km/h. Givetvis har jag skapat ett strava segment så vi har något att sikta på till nästa år.
Sedan var det grillkväll och cykelquiz. Jag skyller på trötthet. 2 av 14 rätt imponerar inte.
Dag 3: Många trötta ben så det beslutades att vi cyklade raka vägen hem till Jönköping vilket blev 158 km. Lite krafter fanns det kvar för när kommunskyltarna dök upp så började det spurtas och sedan spurtades det på varenda ortsskylt. Som vanligt var jag chanslös när det kommer till skyltspurter. Varför står alla skyltar i en nerförsbacke?
Vi har haft 5 punkteringar ett ekerbrott och när rullade utmed vätterstranden kom resans värsta haveri. Muskelcyklisten Bagarn som aldrig har använt lilla klingan bröt sönder stora klingan fram. Vi hjälptes åt att dra honom genom Jönköping. Lägrets starkaste cyklist, Magnus, vann punkarligan med 3-2 över mig. Min tredje punka räknas inte eftersom luften försvann över natten och vi kan inte utesluta sabotage, jag bytte också slang innan de andra var ute vid cyklarna.
Tack alla för ännu en fantastiskt rolig cykelhelg!
***
Efter 117 tuffa mil på två veckor är den kommande viloveckan välbehövlig. Måndagsrundan på måndag och Protour-premiären är de enda passen innan helgen och jag ska försöka ta det så lugnt jag kan under jobbpendlingen. Det är faktiskt bara två veckor kvar till Sommenrunt.